Nio miljoner idag, glesare befolkat då

Från mitten på 1700-talet har Sveriges befolkning ökat från två till nio miljoner innevånare. Fyra faktorer styr befolkningsutvecklingen: Antal döda, födda, invandrade och utvandrade.

Under perioden har både döds- och födelsetalen sjunkit. 1751 var fruktsamheten fem barn per kvinna. Den sjönk, egentligen ganska obetydligt, till drygt fyra vid 1900-talets början. Under 1900-talet har den sedan legat nära reproduktionsnivån (2,1) mest hela tiden.

De förbättrade dödstalen har haft störst betydelse för folkökningen. Mellan 1800 och 1920 ökade medellivslängden i Sverige från 37 till 60 år. Invandringen har givit ett överskott, med undantag för emigrationen under senare delen av 1800-talet, (fram till VK 1). Totalt sett har befolkningen därför ökat.
 

 

Under 1500-talet, när Gustav Vasa regerade Sverige, bestod befolkningen av ca 800 000 människor. Stockholm var även då landets största stad men hade bara 6000 innevånare! Folkmängden fördubblades sedan under 200 år, till in på 1700-talet.

Mellan 1750 och 1850 fördubblades befolkningen igen. Orsaken anses bl a vara minskad barnadödlighet men medförde att landsbygden fick svårt att försörja sin befolkning.

Även under nästa hundraårsperiod 1850 – 1950 skedde (nästan) en fördubbling - trots en utvandring om ca 1,3 miljoner människor och så småningom minskande födelsetal. Effektiviserad livsmedelsproduktion, industrialiseringen och en utvecklad vård och välfärd var faktorerna bakom ökningen. Den s k demografiska transitionen (övergången från höga födelse- och dödstal till låga) berodde enligt Esaias Tegnér på: ”Freden, vaccinet och potäterna”.

Diverse kungörelser (Fahlu Weckoblad den 8 juni 1798)

   Jordpäron, som äro friska och kunna nyttjas till mat, finnes till salu för 12 sk. fjerdingen; varom underrättelse fås på Tryckeriet...
____________
En fjärding torra varor var inte fullt 20 liter. 12 skilling banco kunde köpa lika mycket varor, som man idag får för 60 kr, men det tog ett par dagar för en arbetare att tjäna ihop summan...

Någon som önskar "a second opinion"? Esaias Tegnér pratade i nattmössan, hävdar professorn i demografi och ekonomisk historia, Tommy Bengtsson, i en intressant och läsvärd artikel här!

Så här ser iallafall 50-årssiffrorna för folkmängden ut: 1750 – 1 780 700,   1800 – 2 347 300, 1850 – 3 483 000 varav 10% i städer, 1900 – 5 136 000, varav 20% i städer, 1950 – 7 042 000, 2000 – 8 882 800.
 

Folkmängdens utveckling över längre tid

Diagrammet här visar utvecklingen inom Sveriges nuvarande gränser sedan år 1300. Det blir läsbart genom att klicka på miniatyren och är åstadkommet med siffror från historia.se


 

Folkmängdsförändringar för några städer...

... i en för mig aktuella del av landet (Skaraborgs län) redovisas i tabellen. Källa (här, liksom för mycket av det ovanstående): Statistiska centralbyrån.

År

1840

1860

1880

1900

1920

Falköping

586

1191

2575

3134

6236

Hjo

615

1164

1446

1668

2538

Lidköping

2081

3304

4734

5446

8364

Mariestad

1609

2277

2658

3737

5310

Skara

1638

2246

3128

4431

6262

Skövde

652

1423

3308

4872

9904

Tidaholm

-

-

-

-

4612
 

Upp

©Tom Dahlstedt. Uppdaterad onsdag 09 augusti 2017

 free counters

 free counters