Start Uppåt Folkmängd Järn- & bergsbruk Industri Jordbruk Kommunikationer Krigsmakten Kvinnans ställning Mått & mynt Regentlängd Skolor Socknen Statstjänstemän Stormakten Utvandringen Vård Väder

 Sida under uppbyggnad!

 

Teknikens landvinningar och industrialismens genombrott

Bergsbruket utgjorde kanske den första ansatsen av teknisk och industriell utveckling i Sverige. Upptäckten, att det fanns järnmalm och annat värdefullt i mark, sjöar och berggrund, drev genom århundradena fram teknik för att utvinna och omhänderta dessa potentiella rikedomar. Redan på 1600- och 1700-talen utgjorde gruvor och smedjor "provbänkar" för allt rationellare tekniska produktionsmetoder. Tekniken utvecklades i takt med kunnandet och tillgängligt material, med utsikten till ökat ekonomiskt utbyte som drivfjäder.
 

Kanalbyggena upplevs i historisk belysning som något av ett startskott.

Efter förlusten av Finland i kriget 1808-1809 och den misslyckade krigföring och politik, som under ett par decennier föregått detta, var den nationella självkänslan låg. Amiralen Baltzar von Platens bedrift, att väcka liv i, och sedan genomföra, den gamla idén, om en kanal tvärs genom Götaland, och den kraftsamling detta innebar för landet, bidrog till och blev en symbol för en återupprättad nationell stolthet. Projektet saknade motstycke, både vad beträffar teknisk komplexitet, arbetsinsats och ekonomi. Idén om en segelled via Vänern och Vättern uppstod redan på 1600-talet och konkretiserades sedan något på 1700-talet, främst av Christopher Polhem. Det blev till slut von Platen som fick de styrande att "sätta ned foten", genom skriften "Avhandling om Canaler genom Sverige medt särskilt avseende å Wenerns sammanbindande med Östersjön".


Baltzar von Platen 1766 - 1829

År 1800 blev Göta Älv segelbar i hela sin sträckning, genom att Trollhätte kanal vidareutvecklades. Redan här var von Platen inblandad. Det blev ytterligare ett motiv att påbörja bygget av Göta kanal, som kom att pågå 1810-1832 (Västgötadelen var färdig redan 1822).

Arbetskraften utgjordes till stor del av indelta soldater. En mycket viktig faktor för den kommande industriella utvecklingen i landet blev de många, ofta unga män, som kom i handgriplig kontakt med teknik i allmänhet och väg- och vattenbyggnadsprojektering i synnerhet, liksom med komplicerad logistik och storskalig planering.  Syftet med kanalen var ju att förenkla militära transporter och omgrupperingar, men främst att gynna industri och handel som en "infrastrukturresurs". Att landet dessutom fick en ansenlig kader av utbildade tekniker, administratörer och företagare "på köpet" blev ett formidabelt lyckokast, som knappast var förutsett!

Runt kanalbygget genererades också ett antal stora och små företag. Motala Verkstad är ett extremt exempel på detta. Här skapades ett gjuteri och mekanisk verkstad, bl a för tillverkningen av de många slussportarna. Motala Verkstad blev sedan århundradets viktigaste industri och en betydande institution för utbildning av mekaniker i den nya "Engelska maskintekniken", liksom av blivande företagsledare.

Att kanalens ekonomiska betydelse som sådan blev kortvarig, förringar inte insatsen eller dess enorma betydelse som startmotor för den efterföljande tekniska och industriella utvecklingen i landet. Vi kan ha all anledning att sända upphovsmännen (i vidaste bemärkelse) en tacksamhetens tanke, genom att fira Göta kanals 175-årsjubiléum 2007!

Mer om kanalens tillkomst och historia hittar du här.
 

1860-talet blev en betydelsefull period.

Under 1860-talet drevs företagsbildningen och industrialiseringen framåt av det livliga järnvägsbyggandet, bildandet av affärsbanker och stiftandet av aktiebolagslagen, liksom av att de omoderna institutionerna, skråväsendet och ståndsriksdagen avskaffades. Kommunreformen 1862 var f ö ett "tecken i tiden" på den modernisering av samhällets administration, som blev så viktig för industri och företagsamhet vid denna tid.

Källa (bl a): http://www.chalmers.se/hypertext/historia/lite/Industrilandet.html

Under Kommunikationer hittar du också en hel del teknikutveckling!
 

Upp

© Tom Dahlstedt 2003 - 2013. Uppdaterad onsdag 09 augusti 2017

 free counters

 free counters