Start Uppåt Folkmängd Järn- & bergsbruk Industri Jordbruk Kommunikationer Krigsmakten Kvinnans ställning Mått & mynt Regentlängd Skolor Socknen Statstjänstemän Stormakten Utvandringen Vård Väder

Start Uppåt Folkmängd Järn- & bergsbruk Industri Jordbruk Kommunikationer Krigsmakten Kvinnans ställning Mått & mynt Regentlängd Skolor Socknen Statstjänstemän Stormakten Utvandringen Vård Väder

Kvinnans ställning

Kvinnans ställning och hur hon ofta behandlades i det gamla bonde- och borgarsamhället ger en särskild relief åt dagens genusdebatt och orättvisor mellan könen. Kvinnans liv kunde vara eländigt, som en direkt följd av hennes formella ofrihet. I varje fall var hon helt beroende av välviljan hos mannen i familjen, vare sig det var hennes far, bror eller make. Hennes möjligheter att skapa sig "ett eget liv" var starkt begränsade.

Ett fullständigt groteskt kapitel i kvinnohistorien är häxprocesserna under 1600-talet. Det orkar jag bara inte skriva om utan hänvisar hit.


Ur Clemensson & Andersson: Släktforska steg för steg:

”Vi möter ofta i släktforskningen situationer där kvinnans underordnade ställning visar sig. Först 1921 blev gifta kvinnor myndiga och fria från makens målsmanskap och husbondevälde och de kunde därefter föra sin egen talan inför domstol.

I medeltidens landskapslagar stadgades det att dottern ärvde bara om det inte fanns en son: 'Gånge hatt till och huva ifrån.' I Birger Jarls arvslag gavs systern rätt till hälften så stor arvslott som brodern. Den regeln gällde ända till 1845.

Enligt 1734 års lag skulle kvinnan, för att få ingå äktenskap, ha giftomans samtycke (i regel fadern eller, om denne inte levde, den äldste brodern). Som ogift stod kvinnan under sin fars eller annan förmyndares, som gift under sin makes förmynderskap. Bara som änka var kvinnan myndig. Vid omgifte förlorade hon åter den friheten.

Från år 1856 kunde en ogift kvinna vid 25 års ålder bli myndig, om hon begärde det vid domstol. Fem år senare blev alla ogifta kvinnor myndiga vid denna ålder. 1884 sänktes gränsen till 21 år.

Giftomannaskapet avskaffades 1870. Två år tidigare hade kvinnor fått rätt att avlägga studentexamen, dock bara som privatister.

År 1874 fick gifta kvinnor möjlighet att genom äktenskapsförord själva förvalta sin enskilda egen- dom och råda över sina egna arbetsinkomster.”
 

Mot bakgrund av allt det, åtminstone formella, kvinnoelände man kan utläsa ur hävderna, känns det bra och spännande att träffa på ett antal uppenbart lyckliga och starka kvinnor i släktens historia!
 

Otillåten kärlek och oäkta barn

En särskild problematik, juridisk och social och som man som släktforskare ofta stöter på, blev efterhand under 16- och 1700-talen sexualiteten i allmänhet och kvinnornas i synnerhet: Könsumgänge i "lönskaläge" (utomäktenskapligt med enkelt eller dubbelt hor, dvs om endera eller båda var gifta) "otidigt sängelag" (föräktenskapligt mellan personer som senare gifte sig), samt de gamla metoderna för att fastställa faderskapet för s k oäkta barn.

Att avla barn utom äktenskapet var en synd, långt in på 1800-talet förenat med stora negativa sociala effekter och dessutom dubbelt straffbart, både kyrkligt och världsligt. För dubbelt hor utdömdes länge dödsstraff vid tingsrätterna. Som tur var gick alla sådana domar till hovrätterna, där de oftast omvandlades till kännbara bötesstraff.

Man kan se detta som ett resultat av hur kyrkotukten och den sociala kontrollen utvecklats och efterhand hårdnat efter reformationen på 1500-talet.

"I begynnelsen" bestämde man och kvinna sig för att bilda familj. Släkten och klanens intresse kom i praktiken att få inflytande på de ungas parbildningar, eftersom äktenskapet hade ekonomiska komplikationer som kunde behöva regleras i avtal. Efterhand utvecklades ett ceremoniel med frieri, trolovning, hemgift, sängtagning mm.

Fram till runt 1520 var äktenskapet (med dess preludier) ett privat avtal utan inblandning av samhället eller kyrkan. Kraven på samhällets insyn, med offentlighet och hindersprövning (lysning) kom med reformationen. Den kanoniska rätten (katolska kyrkans lag) hade tillåtit makarna själva att bestämma om sitt äktenskap men med Luther blev det mer och mer en affär som kyrkan skulle blanda sig i. Och statsmakten såg kyrkan som ett verktyg för ordningshållning och kontroll i detta avseende, liksom i så många andra.

Statens och Kyrkans symbios, när det gällde kontrollen av medborgarna, stadfästes i 1686 års kyrkolag. Den som vill fördjupa sig i "vigselhistoria" kan t ex gå till SOU 2007:17 sidorna 107ff. Det är ett betänkande som avser samkönade äktenskap men som har en kort och bra beskrivning av äktenskapets historik (läs kapitlet 3.1 Vigsel ur ett historiskt perspektiv).
 

Ett par lagrum om den enklare förseelsen, otidigt sängelag

Trolovningsbarn antecknades inte som oäkta och kvinnor, som "hävdats" mot falskt äktenskapslöfte, fick regelmässigt mildare påföljder än de berörda männen.

Trolovning hade en urgammal juridisk (och religiös) innebörd som länge likställde förlovning med vigsel. Före 1734 års lag gällde trolovning lika gott som vigsel.

Kyrkolagen 1686 kap V §2, om nyblivna mödrars kyrkotagning (de fick inte besöka gudstjänst förrän efter en viss tid, varför de t ex inte deltog om barnet döptes i kyrkan – jfr "gudmor"): "De kvinnor, som hava avlat barn tillhopa med sina fästmän och söka kyrkogång förrän vigseln tillkommer, skola icke intagas som andra kyska barnaföderskor utan med ett särdeles bönesätt, som i handboken är infört. Men de som befinnas vara hävdade av deras män, dock icke föda barn före bröllopsdagen, skola som andra ärliga hustrur intagas och för otidigt sängelag giva kyrkan två daler silvermynt."

Svea rikes lag 1734, missgärningsbalken, kap LIII: "... Tager man den till äkta, som han lägrat haver, give till kyrkan för otidigt sängelag två daler vardera. ..."

Ett inte obetydligt problem var soldatänkornas situation under stormaktsväldets många och långa krig: När maken saknades och förmodades stupad fick hon inte gifta om sig om inte dödsattest kunde uppvisas. Detta var ett vanligt problem. Följden blev att hon ofta hamnade i lagens definition av enkelt hor, om hon blev "sambo". Det dröjde länge innan detta förhållande betraktades med blida ögon!
 

Att svära sig fri

Kvinnan undgick sällan sitt föräldraansvar men den misstänkte barnafadern kunde svära sig fri vid tinget och därmed slippa straff, skam och förpliktelser. Bilden nedan ger en melodramatisk illustration till problemet.
 

En svensk häradsrätt från Östra Skåne ca 1860 presenteras på detta sätt på en bild i ”Svenska folket genom tiderna”. En bondson befinner sig vid domarebordet för att ”svärja sig fri”, dvs genom s k värjemålsed fria sig från att bli förklarad som far till ett oäkta barn. Barnets unga mor tränger sig gråtande fram och vill hindra honom att genom den falska eden förspilla sin eviga salighet, hellre lägger hon ner sin och barnets sak. Scenen var kanske inte ovanlig. Teckning av Axel Kulle för ”Vårt folk” 1893. Klicka på miniatyrbilden för förstoring.

Som bevis mot en presumtiv utomäktenskaplig barnafader räknades dock moderns "bekännelse" (angivande av barnets far) under själva födseln.

För släktforskaren kan det i detta sammanhang vara bra att veta, att man fram till 1697 tillämpade en form av delad vårdnad, i de fall utomäktenskapliga barns fäder fastslagits och föräldrarna bodde åtskilda. Barnet tillbringade sålunda de första tre åren hos modern och bodde därefter hos fadern i fyra år. Efter 1697 blev modern ensam vårdnadshavare men fadern skulle understödja ekonomiskt.

Som en följd av den stränga sexualmoralen var utomäktenskapliga födslar allt ovanligare under slutet av 1600-talet men barnamorden ökade dramatiskt. Juristerna ansåg att det berodde på straffskalan och kyrkotukten och tyckte att man borde mildra påföljderna för överträdelser av kyskhetslagarna. Prästerskapet menade naturligtvis tvärtom och så fick det bli.

Under mitten av  1800-talet beräknas ändå nästan hälften av alla spädbarn i Stockholm vara födda utom äktenskapet. Trycket på kvinnorna i dessa sammanhang fick ofta tragiska konsekvenser. Barnamord och änglamakerskor (som mot betalning såg till att oönskade spädbarn "kom bort") blev vanliga. Änglamakeriet upphörde inte förrän "moderna" barnavårdslagar infördes från 1917. Först då försvann också de gamla förordningarna om kyrkoplikt (böter) för kvinnor som fött barn utom äktenskapet!

Redan 1778 försökte man ändå hantera problemet genom ett kungligt brev (Barnamordsplakatet), som föranstaltade om att mor till utomäktenskapligt barn skulle ha rätt till anonymitet och att t ex barnmorskan inte fick lov att rapportera utomäktenskapliga födslar. Ensamma mödrar skulle inte "utmärkas såsom mindre ärlig och kallas Kona, Qwins-Person eller Fäste-Qwinna utan må hon nämnas för Deja, Piga eller Hushållerska”. Bland allmogen på landsbygden, med den stenhårda sociala kontroll som rådde i socknar och församlingar, var detta naturligtvis en utopi.

Barnamordsplakatet angav också att utomäktenskapliga fäder inte fick efterforskas, vilket ledde till att domstolarna struntade i detta och att en stor andel av fäderna slapp undan ansvar:

"... den mest omfattande effekten av plakatet har länge förbisetts – nämligen det indirekta anonymitetsskydd plakatet gav åt tusentals fäder under nästan 150 år." (Marie Lindstedt Cronberg)

Förtrycket backades alltså upp av Kyrkan. 1853, 75 år efter Gustav III:s brev, använde en bohuslänsk prästman det nedvärderande uttrycket "A E Lundgrens fästequinna" i sin husförhörslängd. Detta för att visa sitt ogillande, när farmors mor, Chatrina Johansdotter, innan giftermålet nedkom med sitt första barn.


Piga - i väntan på familjebildning

När det gällde möjligheter till skolgång – i egentlig mening - var det länge svårt för flickor och kvinnor. Om skolsystemets utveckling kan du läsa här. De allra flesta flickor var hänvisade till att, efter konfirmationen, ta tjänst som piga i något främmande hushåll eller på en gård.

Pigan var en tjänsteflicka som arbetade på bondgårdar eller i borgarhushållen i städerna. Vanligen städslades de årsvis och arbetade med en mängd olika arbetsuppgifter. På gods och herrgårdar hade de mer specialiserade uppgifter som kökspiga, lagårdspiga etc.

Mycket är skrivet om pigor (och drängar). Fördjupning i detta kan lämpligen börja här. Se även Anna Larsdotters artikel via länken nedan!

 

Fördjupning i ämnet

Bengt Nordahl: Kvävda barn, lönskalägen, brutna äktenskapslöften och hor

Marie Lindstedt Cronberg: Fader okänd och När kvinnorna skötte Sverige

Åsa Svensson Sveriges kvinnor under Karl XII:s tid. Vid senaste koll av denna länk har den brustit. Alla omnämnanden av denna uppsats hänvisar till http://www.lsh.se/furstar/svensson.html men vid kontroller (feb 2009 och mars 2011) tycks den inte längre finnas tillgänglig på webben.

Marie Lindstedt Cronberg 1997 (doktorsavhandling): Synd och Skam - Ogifta Mödrar på svensk landsbygd.

Jonas Frykman 1977 (doktorsavhandling): Horan i bondesamhället.

Anna Hansen har studerat relationen mellan kvinnor och män, i en studie av jämtländska hushåll på 1600-talet.

Anna Larsdotter: Pigornas slit
 

Timeline

Källor bl a: ROKS, SCB 

1778 Barnamordsplakatet - kungligt brev för att motverka mobbning av ogifta mödrar och utomäktenskapliga barn.
1779 Dödsstraffet för trolldom avskaffas.

1845

Lika arvsrätt för kvinnor och män.

1858

Ogift kvinna över 25 kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig.

1859

Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster.

1864

Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru.

1870

Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister. 1871 gör Betty Pettersson det!

1873

Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur. lic. och teologi).

1874

Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst.

1884

Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder.

1886 Sonja Kovalevskij är första kvinna som blir universitetsprofessor (matematik) i Sverige.
1900 Kata Dahlström blir första kvinna i sossarnas partistyrelse.

1901

Kvinnor får rätt till fyra veckors ledighet, utan lön, vid barnafödande.

1909 Selma Lagerlöf får Nobelpriset i litteratur

1919

Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommun och landsting.

1921

Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till Riksdagen. Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen blir likställda i den nya giftermålsbalken. Kerstin Hesselgren är första kvinnan i Riksdagens första kammare.

1922

De första fem kvinnorna väljs in i riksdagen.

1927

Statliga läroverk öppnas för flickor.

1931

Moderskapsförsäkringen införs.

1935

Lika folkpension för  båda könen införs.

1938

Preventivmedel tillåts. Moderskapspenning för alla införs.

1939

Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas p g a havandeskap, förlossning eller giftermål.

1947

Första kvinnan in i regeringen, Karin Kock. Barnbidrag införs. Lika lön för könen i statlig tjänst.

1950

Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet.

1951

Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk man.

1955

Lagstadgad betald ledighet i tre månader för kvinnor som får barn.

1958

Kvinnor får rätt att bli präster.

1960

Första kvinnorna blir präster: Elisabeth Djurle, Ingrid Persson och Margit Sahlin.
SAF och LO beslutar sig för att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna.

1962

Straffrättsligt skydd mot våldtäkt inom äktenskapet.

1964

P-piller godkänns i Sverige.

1969

Grundskolan får en ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. Året senare detsamma för gymnasieskolan.

1971

Särbeskattning ersätter sambeskattning.

1974

Föräldraförsäkring införs som ger föräldrar rätt att dela på ledigheten vid barns födelse.

1975

FN:s kvinnoår. I Sverige införs fri abort t o m 18:e havandeskapsveckan.

1976

Förordning om jämställdhet i den statliga sektorn. Steriliseringslag införs, person som fyllt 25 år bestämmer själv.

1978

Sveriges första kvinnojourer bildades: AKH, Alla Kvinnors Hus, i Stockholm och Kvinnohuset i Göteborg.

1979

Rätt till sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar.

1980

Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Äktamakesprövning för studiemedel upphör. Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting införs. Grundskolan får en ny läroplan ska verka för jämställdhet mellan könen. Kvinnlig tronföljd införs.

1982

All kvinnomisshandel faller under allmänt åtal. Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats. ATP-poäng för vård av barn under tre år. Statliga bidrag till kvinnoorganisationer.

1983

Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO–PTK. Alla yrken öppna för kvinnor, även inom Försvarsmakten.

1984

ROKS bildas.

1985

Karin Söder, centerpartiet, blir Sveriges första kvinnliga partiledare.

1987

Ny särskild lag om sambos gemensamma hem, sambolagen.

1988

Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet. Lagen om målsägandebiträde. Lagen om besöksförbud.

1991

Ingegerd Troedsson blir riksdagens första kvinnliga talman

1992

Ny jämställdhetslag.

1994

Reviderad jämställdhetslag.

1995

Sverige med i EU. FN:s fjärde kvinnokonferens. Lag om registrering av partnerskap.

1997

Första kvinnliga biskopen.

1998

Nya lagar om mäns våld mot kvinnor – Kvinnofridslagstiftningen.

1999

Förbud mot köp av sexuella tjänster.

2000

Nationellt råd för kvinnofrid. FN:s specialsession. Kvinnor 2000: Jämställdhet, utveckling och fred inför 2000-talet.

2006

16 % av Sveriges professorer är kvinnor

 

Upp

©Tom Dahlstedt i cyberspace sedan 2003. Räknaren startad den 6 nov 2009. Sidan uppdaterad lördag 25 april 2015.

 free counters

 free counters