AE Lundgren
Borgvik
Finska viken
Hjärtum
Kobergstrakten
Mossebo
SOIC
SÖ Skaraborg
Vara, Falköping

 

Lokal historia och lokala historier

På annan plats har jag försökt beskriva hur mycket det betyder för mig att kunna tänka mig in i anornas miljöer och levnadsbetingelser. För att kunna göra det behöver man studera hur aktuella orter och platser utvecklats över tiden och tänka tillbaka den tid som förfäder och -mödrar levde där. Hur bebyggelse, folkmängd, näringsliv och kommunikationer tedde sig då blir viktiga pusselbitar.

För att få tag i dessa bitar är det bra att på lokala bibliotek leta rätt på de hembygdsböcker, av ofta mycket lokal karaktär, som nästan alltid finns där. Det finns också ett antal allmänna områden som underlättar om man känner till. De artiklar, som återfinns via knappen "Vår historia" ovan, är saker jag själv haft nytta av att studera och ha lätt tillgängligt, när det gäller allmän svensk historia.

Några saker som dessutom, ofta språngvis, påverkat de historiska miljöerna, och som det kan vara värt att "ha i bakhuvet", är dessa:

  • Storskiftet och Laga skiftet under senare delen av 1700-talet och tidigt 1800-tal förändrade landsbygdens ägor och bebyggelse totalt. De gamla byarna sprängdes, gårdarna flyttades isär och praktiskt taget ingenting av byarna och deras tidiga jordbruksmiljö återstår idag. Det bör då observeras att de äldre sätesgårdar och gods som ägdes av frälset utgör viktiga undantag. Dessa berördes inte av skiftena och man har dessutom ofta vårdat gamla byggnader och miljöer som kan beses än idag. 
  • De flesta städer har förstörts av bränder och sedan nybyggts, ofta flera gånger, under 1700- och 1800-talen.
  • Industrialiseringen och utbyggnaden av järnvägarna under senare hälften av 1800-talet förändrade bebyggelse, folkmängd, näringsliv och gatunätet dramatiskt på de orter som "drabbades". 
  • Städerna är ofta väl dokumenterade, så att man på kartor och i gamla dokument kan få en uppfattning om hur de såg ut under olika tidsperioder. "Stadsmuseet" är härvid till stor hjälp! Detsamma gäller f ö de gamla bruksorterna.
     
    1700-talets "vägatlas" ger en uppfattning om vilka orter som då hade betydelse. Georg Biurman skrev dåtidens reseguide (senaste upplagan 1776) med inlagda kartblad. Utsnittet här är från "våra" trakter och visar de städer och gästgivargårdar som fanns. Bilden kan förstoras avsevärt genom att klicka på den (eventuellt i flera steg via knapp i webbläsarfönstret).

    En intressant fråga i detta sammanhang är också hur folk talade i äldre tider. Mycket forskning och registrering har gjorts på dialekter sedan den första portabla inspelningstekniken blev tillgänglig under 1940- och 1950-talen. Man intervjuade då oftast personer som var till åren komna, vilket innebär att språkbruket från 1800-talets Sverige faktiskt finns på band.

    På webben har jag hittills bara hittat en sajt där man kan lyssna på dialekter från ett större antal orter. Det är projektet Swedia 2000, där universiteten i Umeå, Stockholm och Lund samarbetar. Inspelningarna där är dock färska (1998 - 2000). Kanske kan du hjälpa mig med att hitta mer ålderdomliga språkillustrationer?

    Här pågår arbete med beskrivningar av de miljöer anorna levde i! Knacka på i navigeringslisten här bredvid, så får du en uppfattning om hur långt jag hunnit!

    Om miniatyrer (thumbnails): Klicka på bilderna för att förstora dem. Återgå sedan genom att klicka på "bakåt" eller "tidigare" i menyn på din webbläsare!  


      
    Det finns mycket kvar att jobba med! Hav tålamod och/eller hör av dig!
    Antavla Upp

    ©Tom Dahlstedt. Uppdaterad tisdag 08 augusti 2017