Start Uppåt Folkmängd Järn- & bergsbruk Industri Jordbruk Kommunikationer Krigsmakten Kvinnans ställning Mått & mynt Regentlängd Skolor Socknen Statstjänstemän Stormakten Utvandringen Vård Väder

Start Uppåt Folkmängd Järn- & bergsbruk Industri Jordbruk Kommunikationer Krigsmakten Kvinnans ställning Mått & mynt Regentlängd Skolor Socknen Statstjänstemän Stormakten Utvandringen Vård Väder

Skolor

Som jag varskott om och hotat med här och där på dessa sidor är redovisningen subjektiv och partisk. Därav följer t ex avsnitten om Skara och Borgvik (och utelämnandet av våra universitet) i det följande. Källorna är många och ofta lokala och redovisas endast undantagsvis. Hav alltså överseende och var varnad – men välkommen!
 


Skolor för utvalda

De första organiserade läroanstalterna var klostren med den utbildning som bedrevs på latin i de medeltida klosterskolorna. Först med reformationen på 1500-talet började viss undervisningen på svenska.

Redan under tidig medeltid fanns vid varje domkyrka en katedralskola som hade till sin främsta uppgift att utbilda präster och att förbereda för studier vid universitetet. Den var underställd domkapitlet och hade fyra tvååriga klasser samt avslutades med ett tvåårigt prästseminarium.

Med början 1621 infördes gymnasier i stiftstäderna och katedralskolorna blev s k trivialskolor. Trivialskolan var en lägre skola med undervisning i trivium (grammatik, retorik och dialektik). Efter genomgången trivialskola fick eleverna sin utbildning vid gymnasiet. Högre teologiutbildning fick enbart ges vid universiteten.

Svenska universitet fanns i Uppsala sedan 1477, Åbo 1640 och Lund 1666. Prästerna i Järpås och flera av deras ätteläggar hade studerat vid universiteten i Uppsala och Lund.

1649 kom en skolordning som reglerade sammanhanget mellan trivialskolor, gymnasier och universitet (akademier). Skolorna var mycket teologiskt inriktade och skulle så förbli till sent 1800-tal.

1693 infördes kunskapsprov för inträde till universiteten.

1807 infördes undervisning i franska och tyska

Från 1724 blev det mera skrivning och räkning i gymnasiets s k apologistklasser. Naturvetenskap fick större utrymme och geografi (kartkunskap) infördes som ämne.

I 1820 års skolordning skiljdes apologistklasserna från det egentliga gymnasiet och förstärktes. Själva gymnasiet blev därmed åter en skola som främst utbildade teologer. Under århundradet kom flera skolordningar och beslut som förändrade förutsättningarna för gymnasierna.

Begreppet läroverk kom 1849 då gymnasiet delades i två lika långa studievägar, latinlinje och reallinje med studentexamen som mål.

1862 ersattes inträdesprövningarna till universiteten med avgångsexamen från gymnasium. Den kallades mogenhetsexamen fram till 1905 och gav rätt att bära vita mössan.

1878 indelades läroverken i ett högre läroverk med nioårig studiegång fram till slutexamen och ett lägre läroverk med tre eller fem årskurser utan slutexamen.

Från 1895 blev tre fullgjorda folkskoleår grund för läroverksstudier.

Högskolor startades i Stockholm 1878 och i Göteborg 1907.

1905 avskaffas trivialskolan och läroverket indelades i ett lägre sexårigt stadium kallat realskola och ett högre fyraårigt kallat gymnasium. Realskolan avslutades med realskolexamen som efter 1928 enbart kallades realexamen. Gymnasiet byggde på realskolans femte klass och fick studentexamen som slutmål.

År 1905 fick även flickor tillträde till studier vid läroverken, mera därom nedan.

Från 1905 inrättades även fyråriga kommunala mellanskolor. De byggde på klass 6 i folkskolan och ledde till realexamen. Efter 1950 då försöken med nioårig grundskola startade avskaffades de kommunala mellanskolorna, de sista 1972.

Skolan i Skara

Skara gymnasium och Skara skola är urgammal. Alla ”våra” prästmän i Järpås startade sin skolgång i gymnasiet där. AE Lundgren skickades dit från prästgården i Järpås och en av hans söner flyttade från Strömstad för att studera där (men gav upp efter ett år). Minst en  av Carl Hammarstrands pojkar (Josef) gick i skolan i Skara (möjligen "bara" trivialskolan eftersom de inte återfinns i gymnasiets matriklar).

Påven biföll på 1220-talet Skara-bispens begäran att få inrätta ett domkapitel i Skara varur skolan skapades. Den hade ett mycket stort anseende vid medeltidens slut och blev inkörsporten till universitetsstudier. När sedan Gustav Vasa drog in kyrkans egendom till Kronan blev också skolan skral.

På Gustaf II Adolfs tid blev det ett uppsving igen och Skara fick 1641 sitt fundationsbrev och inkomst från Kyrkans hemman anslogs åt lektorerna. Ett skolhus byggdes - alla undervisades i samma rum. Eleverna utgjorde mer än hälften av den bofasta befolkningen och många var vuxna män — man slapp utskrivning till militärtjänst om man var student. Redan på 1600-talet kunde man använt Natanael Beckmans kända ord "En stor skola i en liten stad."

1700-talets senare del blev en storhetstid i skolans historia. Jesper Swedberg var en av stormaktstidens personligheter och med honom som biskop kom Skara i rampljuset. Genom lektorerna Sven Hofs och senare Peter Hernquists insatser blev staden ett av landets viktigaste kulturcentra efter Stockholm och universitetsstäderna. Peter Hernquist gav naturvetenskapen och inte minst medicinen ett uppsving, skapade Veterinärinrättningen och gav Skara en liten medicinsk fakultet nästan i klass med Uppsalas och Lunds.

Under 1800-talet pågick en nära nog ständig reformverksamhet. Nya läroverkstadgar kom 1807, 1820, 1849, 1859, och 1878.

Under första hälften av 1800-talet fanns fortfarande två skolor i samma skolbyggnad: Lärdomsskolan och gymnasiet - Skara skola och Skara gymnasium. När dessa skolor 1833 flyttade in i en ny skolbyggnad omfattade dessa Skara gymnasium fördelat på två avdelningar samt Skara Högre lärdomskola och lägre Apologist-skola med fyra klasser i den förra och två i den senare. Antalet elever i gymnasiet var i början av 1800-talet 50-100 och i lärdomsskolan nära 200.

1849 års läroverksstadga gav förutsättningar för ett s k elementarläroverk, som bildades 1850. Benämningen högre allmänt läroverk antogs 1878 och kom att bestå till 1965.

Gunnar Wennerberg var den namnkunnigaste av Skaraläroverkets lärare (1849-1864), även under Skaratiden skald och kompositör och senare ecklesiastikminister och landshövding.

Vid 1800-talets början verkade de båda skolorna i det gamla skolhuset öster om domkyrkan som efter 1719 års brand renoverats och byggts till med en övervåning. Skara skolhus var emellertid trångt, mörkt och kallt. Det var därför med stora förväntningar son man flyttade in i en ny byggnad i gult tegel strax söder om domkyrkan år 1833. Skolsalarna var försedda med kakelugnar och innanfönster.

Då elevantalet ökade från mitten 1800-talet revs det ”nya” skolhuset och ersattes 1871 med ett nytt på samma plats (idag Djäkneskolan).

Elevantalet varierade mellan 300-400 elever, varav knappt hälften tillhörde gymnasiet. De flesta kom utifrån och bodde antingen i skolhushåll eller i inackorderingshem.

Den övervägande delen elever kom från familjer i samhällets mellanskikt, t ex lantbrukare, hantverkare, handlande och lägre tjänstemän.

Flickskolorna

År 1905 fick även flickor tillträde till studier vid läroverken, till en början endast i realskola. På 1920-talet började flickor att antas även till gymnasiet, men först i 1928 års läroverksstadga blev detta allmänt.

Dessförinnan hade på lokala och privata initiativ inrättas flickskolor under 1800-talet. Exempel på det är Fruntimmersföreningens flickskola i Göteborg från 1817, Wallinska flickskolan i Stockholm 1831 och Åhlinska flickskolan i Stockholm 1847.

Wallinska skolan fick 1870 landets första gymnasieklass för flickor och genomförde studentexamen för flickor 1874. Läroverk för flickor öppnades efterhand, t ex i Malmö 1884.

De första samskolorna startades på privata initiativ under 1870-talet.

Tekniska skolor

Den naturvetenskapliga och tekniska utbildningen var länge eftersatt. Polhem grundade 1697 ett ”laboratorium mechanicum” för utbildning av blivande tekniker. Den förde en rörig och tidvis tynande tillvaro. 1798 startades en mekanisk skola, men eleverna var okvalificerade eftersom inträdeskrav saknades. 1827 öppnades Technologiskt Institut i Stockholm och 1829 Chalmersska Slöjdskolan i Göteborg

Flera tekniska skolor etablerades i industrialismens spår under 1800-talet. Slöjdskolor uppstod under de första decennierna men utbildningen hämmades av att man fick utbilda eleverna från grunden i läsning och räkning. Efterhand som folkskolan började ge resultat och realämnena vann insteg i gymnasieutbildningen skapades bättre förutsättningar.

1851 - 1854 inrättades tekniska elementarskolor i Malmö, Borås, Norrköping och Örebro.. Tekniska Institutet ombildades 1876 till Tekniska Högskolan med inriktning på maskinbyggnad, kemi, bersvetenskap, arkitektur samt väg- och vattenbyggnad.

Chalmers har sitt namn efter William Chalmers (1748 - 1811), direktör i svenska Ostindiska kompaniet. Den har sitt ursprung i den "Industrie-Skole" som invigdes i Göteborg den 5 november 1829 - helt bekostad av medel som testamenterats av Chalmers. Vid starten hade skolan tio elever och tre lärare. Undervisningen omfattade matematik, fysik, kemi (även laborationer), kemisk teknologi, tillverkning av mekaniska modeller samt ritteknik. Skolan växte och fick med början 1836 att få visst understöd från staten. Namnet ändrades 1882 till Chalmers tekniska läroanstalt och 1914 till Chalmers tekniska institut. Efterhand inlemmades skolan i det statliga utbildningsväsendet och blev teknisk högskola .

Från 1918 inrättades även tekniska skolor på gymnasial nivå. Dessa skolor bildade det tekniska läroverket och hade såväl ett treårig tekniskt gymnasium som en tvåårig teknisk elementarkurs.

Handelsskolor

1826 inrättades Göteborgs handelsinstitut och 1865 Schartaus handelsinstitut och 1909 Handelshögskolan i Stockholm. 1923 tillkom Göteborgs handelshögskola.

Under tidigt 1900-tal startades handelsgymnasier i Malmö, Hälsingborg, Norrköping och Örebro och öppnades ett mindre antal handelslinjer vid real- och mellanskolor.

Medicinsk utbildning

Denna utfördes väsentligen vid universiteten.

I Skara grundades Sveriges första veterinärinrättning 1775. Grundaren, lektorn vid Skara gymnasium, Peter Hernquist, var Linné-lärjunge och utbildad till djurläkare i Frankrike. Carl Dahlstedt utbildades här och tog examen 1885. Möjligen fick också hans son, Sixten, sin utbildning i Skara.

1810 bildades Karolinska institutet i Stockholm. Förlag att koncentrera all medicinsk utbildning dit från universiteten fick stor opposition och skrinlades.

1867 övertog Farmaceutiska institutet i Stockholm apotekarutbildningen från Karolinska.

Allmänt skolsystem

Katekesläsning krävde läskunnighet och klockaren skulle vara duglig att undervisa. Han hade dock ingen skyldighet att hålla skola för socknens barn om man inte tog initiativ och anlitade honom. Föräldrarna hade ansvaret att se till att barnen inte växte upp i okunnighet och under första hälften av 1700-talet försökte de ofta själva lära barnen läsa. Bland läromästarna fanns ändå ofta klockaren eller någon annan läskunnig, t ex någon student eller gammal soldat. Läsning i bok och att utantill kunna diverse katekes- och bibliska texter fordrades för att konfirmeras och bli ”admitterad” till nattvarden.

Mot slutet av 1700-talet börjar skolor med regelrätt undervisning inrättas, vilket krävde att särskilda ”läsemästare” anställdes. På schemat står katekes och läsning men också ibland skrivning och räkning. 1798 kom ett utkast till folkskolestadga med ämnena kristendom, innanläsning, skrivning, räkning, historia och geografi.

Den första allmänna folkskolestadgan byggde på utvecklingen och erfarenheterna från de senaste 100 åren, kom 1842 och anbefallde sockenskolor inom fem år. Skolorna inrättades nog, men primitiva lokaler var länge regel och med resurser i övrig, liksom med ”alla barns inställelse”, blev det i början sämre beställt. 1858 delades skolan upp i småskola och folkskola. 1878 års undervisningsplan och 1882 års folkskolestadga skapade en klassindelning med två småskoleklasser och fyra i folkskolan.

Inte förrän i 1927 års läroverksreform anknöts läroverken till folkskolan, skolväsendet blev därmed en helhet och hela samhällets angelägenhet.

Bruksskolan i Borgvik

De övre samhällsklasserna intresserade sig från senare delen av 1700-talet mycket för folkbildningen och enskilda skolor inrättades på privata initiativ i städerna och senare ofta på landsbygdens bruksorter. Domar Skafte om Borgvik:

”Bruksskolan är Borgviks första egentliga skola och därom skriver Fr. Carlsson följande: ‘Vid denna tid - alltså på 1830-talet - började bruks patronerna ivra för skolan för att bereda undervisning åt bruksbefolkning ens barn i första hand. Här finna vi ett mycket vackert drag av brukspatron Per Schagerström; han hade låtit å Södra Herrgården inreda ett rum till skolsal för sina söner 1830; men vissa tider av året uppläts denna sal till skola för bruksbarnen, där någon lärare eller lärarinna undervisade utan att vara anställd av församlingen, ty denna undervisning bekostades av bruks patronen. Detta var den s k bruksskolan, som i denna form pågick åtminstone i 12 år. Sannolikt pågick den åtskilligt längre.

Som skolsal användes periodvis sockenstugan, hyttan - en stuga nedom kyrkan - samt ett par salar i Parken men detta ligger både före och efter bruksskolan i tiden. I så måtto var bruksskolan av intresse, att den även var en ‘flickskola’. Bruksägarna hade tidigare anlitat informatorer för sin ungdom eller skickat bort dem för skolutbildning,så var exempelvis förhållandet med Olof Schagerströms söner. På sockenstämman 1831 anmärktes med tacksamhet, ‘att brukspatron under det sist förflutna året låtit 52 av församlingens barn begynna den växelundervisning, som han anställt och uti egna rum för sina söner inrättat’.

Det var naturligtvis svårt att väcka allmogens i Norra Borgvik intresse för något så i deras tycke onödigt och dyrt som en skola. I den mån de själva kunde lärde de sin ungdom att läsa. Den mesta kunskapen i denna konst fick ungdomen från början genom katekesförhören, de s.k. katekisationerna och dessutom ålåg det klockaren att ‘lära barnen att läsa i bok’, en konst, som det är tveksamt om klockaren alltid var mäktig. Allmogen anlitade dessutom kringvandrande ‘läsemästare’ som gick omkring i stugorna och lärde barnen läsa. ‘Bland sådana personer hava namngivits en Ås från Gillberga, en Olof Sandelius från sannolikt Grums, en Hassel och en Hallen, den sistnämnde en tid som lärare i sockenstugan.

Olof Sandelius var en avsigkommen student, som bragts på fall genom dryckenskap och var ännu såsom gammal skolmästare rätt svårt begiven på rusdrycker. Han höll till mest i norra delen av socknen och har genom att pränta namn och verser i böcker och på gamla klockfodral etc. lämnat åtskilliga sådana minnesmärken efter sig; hos Lars Olsson i Åsterud finns en sådan klocka. Denne Sandelius läste med barnen, var mycket flitig med att undervisa och skötte sitt åliggande med kraft. Kl. 8 om morgonen började skolan och med få rastestunder höll den på ända till kl. 6 e.m. För att barnen skulle komma upp i tid om morgonen, gick denne nitiske och originelle skollärare omkring i hemmen och väckte kl. 4 på morgonen. I arvode erhöll han 12 skilling om året för varje barn och kosten i stugorna."
 

Upp

© Tom Dahlstedt 2003 - 2013. Webbplatsen uppdaterades lördag 25 april 2015.

 free counters

 free counters