Start Uppåt Antavla TOM GUNNAR DAHLSTEDT Matematik Vår historia Lokalhistoria Murphy's law Länkar

Folkmängd
Järn- & bergsbruk
Industri
Jordbruk
Kommunikationer
Krigsmakten
Kvinnans ställning
Mått & mynt
Regentlängd
Skolor
Socknen
Statstjänstemän
Stormakten
Utvandringen
Vård
Väder

Historia som släktforskarbakgrund

Vi, som nu nått mogen ålder, läste och lärde ju historia som var upphängd på "stora" personligheter, som kungar, härförare, biskopar och centralbyråkrater. Dom av oss som fortfarande tycker att det är intressant, att relatera historien till alla dessa män (och några kvinnor), hittar en guldgruva via länken här!

Redovisningen i min historieavdelning är mödosamt hopsamlad, utvald och formulerad, den riktar sig till min (tidigare beskrivna) målgrupp. Den är subjektiv och partisk i den meningen, att jag ägnar särskilt intresse och utrymme åt sådant, som berör mina anor och deras liv. Jag är inte historiker av facket och kan därmed ha missuppfattat vissa saker (det gör väl aldrig en "riktig" historiker?). Jag gör heller inget anspråk på vetenskaplighet. Källorna är många och ofta lokala och redovisas inte så frekvent, som vissa besökare här skulle önska.

Vad som är citat framgår tydligt och där är källor alltid angivna. Övrig text är helt min egen och därmed också de fel som kan finnas där. Om du frestas att använda något härifrån i t ex studier eller uppsatser, så kolla ändå alltid mot vetenskapliga källor. Googling är därvid en bekväm början...

Hav alltså överseende och var varnad! Och välkommen! Om du skulle vilja komplettera framställningen eller har invändningar mot något i materialet, så är du mer än välkommen att höra av dig!


Kondenserad svensk historia från fyra århundraden

Hur rikets omfattning varierat över tiden visas med kartbilder här

1600-talet

Stormaktstiden började med Gustav II Adolf 1611 och varade under drottning Kristina, kungarna Karl IX, Karl X Gustav och Karl XI till Karl XII:s död vid Halden 1718. Efter 30-åriga kriget och frederna i Brömsebro 1645 och Roskilde 1658 fick Sverige Livland, delar av Pommern och andra tidigare tyska områden samt de dittills (mestadels) danska och norska landskapen Jämtland, Härjedalen, Halland, Gotland, Skåne, Blekinge och Bohuslän.

Karl XII:s krigslycka vände med nederlaget vid Poltava 1709 och en överansträngd ekonomi och krigströtthet medförde att enväldet, som införts av Karl XI, avlöstes av ständervälde efter att kungen stupat.

Bestående positiva resultat av Stormaktstiden var en väl fungerande förvaltning, att kolonisation av Norrland stimulerades, att Indelningsverket fick sin fasta utformning och att de tidigare danska och norska landskapen införlivades med Sverige.

Stormaktstiden medförde också ett uppsving för handel och sjöfart. Städer och industrier utvecklades och städernas borgarklass fick ett ökat inflytande och kulturellt uppsving.

1700-talet

Fredsfördraget i Nystad 1721 tvingade Sverige att lämna Estland, Livland, delar av Finland och större delen av de tyska besittningarna.

Frihetstiden började, ständerna (adel, präster, borgare och bönder) tog makten och kungen blev utan formellt inflytande. Regeringsmakten hamnade i realiteten hos Riksdagens s k Sekreta utskott, där bondeståndet, som var för en starkare kungamakt, inte fick delta. En tidig form av parlamentarism utvecklades. Partier med medlemmar från alla stånden uppstod (Hattar och Mössor samt Hovpartiet). Partierna hade olika uppfattning i både in- och utrikespolitiska frågor.

Hattpartiets huvudlösa (!) angrepp på Ryssland 1741 följdes av fred efter nya landavträdelser. Kriget mot Pommern 1757-62 kunde avslutas utan sådana förluster.

Gustav III återtog, genom sin stadskupp 1772, kungamakten. Han anföll Ryssland 1788, vilket ledde till officersuppror i Finland men kriget kunde avvecklas utan territoriella förluster. Här deltog "vår" Anders Winberg som bataljonspastor i skärgårdsflottan 1788 – 1790.

Katastrofen kom 1809, då Sverige tvingades lämna ifrån sig Finland till Ryssland. Det kan ses som ett resultat av omvälvningarna i Europa under Napoleonkrigen, men var också en direkt följd av den aggressiva utrikespolitik man fört.

Utvecklingen i Europa under Upplysningstiden gjorde sig gällande även i Sverige. Medmänsklighet och uppfattningen om människornas lika värde vann insteg och påverkade det sociala livet även ute i landet.

Under Frihetstiden fick vi en behövlig vetenskaplig uppsving med namn som Anders Celsius, Carl von Linné och Mårten Triewald.

1800-talet

Efter Gustav III död minskade kungamakten igen till följd av svaga regenter. Efter det katastrofala kriget på Frankrikes sida mot Ryssland förlorades Finland 1809 och den nationella moralen och självförtroendet stod på en låg nivå.

1809 års regeringsform tillkom som ett resultat av den kulturella och filosofiska utvecklingen under Upplysningstiden och innebar yttrandefrihet och en genomtänkt maktfördelning mellan ständerna och kungen.

Med Karl XIV Johans tillträde ─ som kronprins 1810 och kung 1818 ─ återfick landet en duglig och stark regent.

På 1840-talet inträdde en ytterligare liberalisering av samhället och många reformer genomfördes därefter.

1842 beslutades om allmän folkskola.

1846 upphävdes skråväsendet varvid kvinnan fick lika arvsrätt och möjlighet till näringsverksamhet.

1862 inrättades landskommunerna med formell beskattningsrätt

1865 kom riksdagsreformen med representativ monarki, politiska partier och tvåkammarsystem. Ständerna avskaffades.

Under 1800-talet ökade befolkningen kraftigt och jordbruket kunde inte försörja de allt fler människor som kom att bilda lantbrukets småfolk. En omfattande utvandring började omkring 1860 och omkring en miljon svenskar emigrerade, främst till Nordamerika. Vid ingången till 1900-talet hade emigrationen avtagit pga industrialiseringen, för att upphöra till första världskriget.

Den svenska järnhanteringen drabbades inledningsvis av internationell konkurrens och stora omställningsproblem. Det ledde bl a till att "vårt" Borgvik lämnades av Schagerströmmarna och fick nya ägare.

Göta- och Trollhätte- kanalerna byggdes. Träindustrin gav mycket god avkastning och den egentliga industrialismen tog fart i mitten av 1800-talet. På 1860-talet började järnvägarna byggas och besök hos fotografen blev vanliga.

Många folkrörelser uppstod med syftet att skapa inflytande för olika intressegrupper.

Mot slutet av århundradet avtog det franska inflytandet på kulturen och vetenskapen och en nyorientering ägde rum mot Tyskland, England och, mycket som en följd av utvandringen, Nordamerika.

1900-talet

Industriutvecklingen från 1800-talet fortsatte under 1900-talet, med höjd levnadsstandard och stora sociala reformer som följd. Landet lyckades genom alliansfrihet men också genom en smidig och inte alltid hedervärd utrikes- och säkerhetspolitik stå neutrala genom båda världskrigen. Några milstolpar:

1907 allmän och lika rösträtt till Riksdagen för män

1918 allmän och lika kommunal rösträtt för män

1921 fullständig rösträtt för kvinnor

1967 infördes högertrafik

1995 blev Sverige medlem i EU

1905 bildades den första enpartiregeringen (liberalen Karl Staaf). Gustav V och Högern försökte 1914 återställa kungamakten (”borggårdskrisen”). Då blev socialdemokraterna riksdagens största parti men medverkade inte i regeringen förrän 1917.

Liberalerna bildades 1900 men var från 1923 delade i två partier tills Folkpartiet bildades 1934.

Bondeförbundet bildades 1914 och bytte 1958 namn till Centerpartiet.

Flera högergrupper bildade Högerpartiet 1934. Partiet bytte 1969 namn till Moderata samlingspartiet.

En falang socialdemokrater bildade 1917 Socialdemokratiska vänsterpartiet som 1921 utgjorde grunden till Sveriges kommunistiska parti. 1967 bytte man namn till Vänsterpartiet kommunisterna och 1990 till Vänsterpartiet (i tiden sammanfallande med det kommunistiska östblockets kollaps).

Kristen demokratisk samling startades 1962, bytte 1988 namn till Kristdemokratiska samhällspartiet och 1996 till Kristdemokraterna.

Miljöpartiet skapades 1981 men bytte 1985 namn till Miljöpartiet – De gröna.

Socialdemokraterna har varit i regeringsställning under huvuddelen av tiden från 1932 - 2006, under VK II i  samlingsregering och 1951-1967 i samarbete med Bondeförbundet.


Översiktliga redovisningar av vad som hänt i "det officiella" Sverige och världen ett visst år hittar man hos Svenska Wikipedia. Länken ser då ut såhär:

http://sv.wikipedia.org/wiki/[här skriver du aktuellt årtal]

Eller skriv in årtalet i Googles sökruta, så hamnar wikilänken överst i resultatet - åtminstone i en "svenskspråkig" dator...

Rekommenderas!

 

Om du tycker att dessa kortfattade rader är alltför politiskt strömlinjeformade kan du läsa en betydligt saltare (och kort) sammanfattning av Sveriges ekonomiska och politiska utveckling från 1792 - ca 1930. Det är Tore Fredins artikel i Ny Solidaritet (oktober 2004), om Traditionen bakom Ivar Kreuger. När du sedan börjar surfa runt efter fler av Fredins artiklar eller snubblar omkring i Schillerinstitutets och EAP:s anarkistiska historieskrivning bör du nog också ta del av deras kritiker. En inkörsport till dessa hittar du t ex här. Det är ju alltid bra med balans...

Mera detaljerade (men opretentiösa) beskrivningar av olika miljöer och ämnesområden hittar du via länkarna i vänstermarginalen. Arbetet med dessa pågår och de olika sidorna är mer eller mindre utvecklade. Återigen bör nog påpekas att mina kriors målgrupp är den trängre kretsen och att de är, åtminstone bitvis, svårt subjektiva, genom att de anpassats till släktens och anornas förhållanden. Ambitionsnivån är också relaterad till min ork och förmåga. Så till Bengt Wadbrings eller Hans Högmans nivåer kommer jag aldrig...


©Tom Dahlstedt. Sidan uppdaterad onsdag 09 augusti 2017.