Tjurfäktning

Tjurkampen börjar

Nabon och vännen vi arrenderar sommarstugetomten av, har highland cattle. En av flockarna hör till våra närmsta grannar. Normalt är det också mycket trevliga grannar och det är mysigt att kolla på småkalvarna och mata flocken med bröd ibland. Det är också intressant att se det sociala spelet bland dessa "Mura-kossor", som förunnas att leva så nära sitt genetiska program som gärna är möjligt i dagens värld. En vacker sommardag 2009 fick vi en extremstudie i detta sociala liv, när trevligheten sattes på undantag och en tjur rök på "flockledaren", Magnum.

Uppe till vänster i bilden ovan inleds kampen och flocken börjar få nys på att något är på gång. Utmanaren heter Torvald och har flera dagar muckat gräl med Magnum, genom att gå nära, bröla, fnysa och visa upp sin ganska maffiga profil. Så länge dom då är överens om vem som är störst (bäst & vackrast?) händer ingenting fysiskt. Men nu har dom alltså bestämt sig för att det inte längre går att avgöra detta genom att bara brösta upp sig. Så då small det!

Rakt framifrån och inga tjyvtrix!

Torvald är den ljusare och Magnum är mörk. Envigen utkämpas med strikta regler: Ta spjärn panna mot panna och "knö"! Om man tappar taget så tar man nytt. Försök att slita upp flanken på motståndaren med de respektingivande hornen verkar vara helt tabu, trots att flera sådana tillfällen yppar sig.

Ta spjärn och knö...

Publiken följer först matchen med stort intresse...

Publiken trängs

... men förirrar sig i den allmänna upphetsningen inte sällan in på arenan. Stämningen understryks av ivriga råmanden

Rakt framifrån och inga horn i sidan (!)

Kombattanterna blir efterhand blodiga i pannan, men trots att fighten pågår någon halvtimma uppstår inga allvarliga blessyrer. Rondpauserna regleras genom att båda stundom blir så trötta att man bara orkar stå och hänga på varann. Den som först känner sig pigg nog startar sen nästa rond med en tjurrusning (sic!).

Torvald nere för räkning

Trots att Torvald vid ett tillfälle gick omkull med dunder och brak och Magnum då lätt skulle kunnat skada honom allvarligt, fick han respit att resa sig: Matchdomaren har dom nog i generna.

Tappa inte taget! Fighting faces

Efterhand blev publiken alltmer upphetsad...

Larm och stim i publiken...

... och stod i vägen så de blev knuffade av kämparna, när deras svängrum blev för litet.

Matchen drar ut på tiden.

Här och var utbröt fighter mellan flockens småtjurar, som inspirerats av dom stora. Publiken började alltmer likna fotbollshuliganer - tjurarna sprang runt och slogs medan kossorna och småkalvarna råmade som galningar!

Publicum busar. Alla småtjurar fightas efter högt föredöme.

Bilden nedan är början till slutet - Torvald har backat allt oftare under Magnums forcering...

Torvald håller på att tröttna efter en halvtimmas skyvande.

Plötsligt bryter Torvald clinchen och springer undan medan Magnum står kvar och försöker se oberörd ut. Förloraren stannar på respektfullt avstånd. Han flåsar som en bälg med tungan långt utanför munnen.

The winner takes it all. Att vara näst bäst räknas inte i flocken!

Ordningen är återställd, Magnum är fortfarande chef och Torvald kommer att växa till sig och fortsätta att mäta sig med blivande motståndare...

PS: Sommaren 2011 har Magnum gått till de sälla betesmarkerna och Torvald är flockens alfahanne. Torvald har dock inte kämpat sig till befattningen utan valts och "utnämnts" av ägaren, sedan Magnum fått lämna in. Till pjäsen hör att benämningen flockledare på den tjur, som – förvisso och i och för sig – är "far till alla barnen", inte är korrekt. Det är en av de äldre kossorna, som är flockens ledare, en klok gammelko, som hittar det bästa betet och de bästa vägarna och stigarna och som övriga följer. Hon väljs av flocken och är i kraft av sin ställning också den som först och helt ohotad tar för sig av det bröd som vi – närboende beundrare – ibland bjuder på.

 


©Tom Dahlstedt i cyberspace sedan 2003. Sidan uppdaterad måndag 07 augusti 2017.