|
Sida under uppbyggnad!
Bergsbruket utgjorde kanske den första ansatsen av
teknisk och industriell utveckling i Sverige. Upptäckten, att det fanns
järnmalm och annat värdefullt i mark, sjöar och berggrund, drev genom
århundradena fram teknik för att utvinna och omhänderta dessa
potentiella rikedomar. Redan på 1600- och 1700-talen utgjorde gruvor och
smedjor "provbänkar" för allt rationellare tekniska
produktionsmetoder. Tekniken utvecklades i takt med kunnandet och
tillgängligt material, med utsikten till ökat ekonomiskt utbyte som
drivfjäder.
Kanalbyggena upplevs i historisk belysning som något av
ett startskott.
Efter förlusten av Finland i kriget 1808-1809 och den
misslyckade krigföring och politik, som under ett par decennier
föregått detta, var den nationella självkänslan låg. Amiralen Baltzar
von Platens bedrift, att väcka liv i, och sedan genomföra, den gamla
idén, om en kanal tvärs genom Götaland, och den kraftsamling detta innebar
för landet, bidrog till och blev en symbol för en återupprättad
nationell stolthet. Projektet saknade motstycke, både vad beträffar
teknisk komplexitet, arbetsinsats och ekonomi. Idén om en segelled via
Vänern och Vättern uppstod redan på 1600-talet och konkretiserades sedan
något på 1700-talet, främst av Christopher Polhem. Det blev till slut
von Platen som fick de styrande att "sätta ned foten", genom
skriften "Avhandling om Canaler genom Sverige medt särskilt avseende
å Wenerns sammanbindande med Östersjön".
Baltzar von Platen 1766 -
1829
År 1800 blev Göta Älv segelbar i hela sin sträckning, genom
att Trollhätte kanal vidareutvecklades. Redan här var von Platen
inblandad. Det blev ytterligare ett motiv att påbörja bygget av Göta
kanal, som kom att pågå
1810-1832 (Västgötadelen var färdig redan 1822).
Arbetskraften utgjordes till stor del av indelta
soldater. En mycket viktig faktor för den kommande
industriella utvecklingen i landet blev de många, ofta unga män, som
kom i handgriplig kontakt med teknik i allmänhet och väg- och
vattenbyggnadsprojektering i synnerhet, liksom med komplicerad logistik
och storskalig planering. Syftet med kanalen var ju att förenkla
militära transporter och omgrupperingar, men främst att gynna industri
och handel som en "infrastrukturresurs". Att landet dessutom fick en
ansenlig kader av utbildade tekniker, administratörer och företagare "på
köpet" blev ett formidabelt lyckokast, som knappast var förutsett!
Runt kanalbygget genererades också ett antal stora och
små företag. Motala Verkstad är ett extremt exempel på detta. Här
skapades ett gjuteri och mekanisk verkstad, bl a för tillverkningen av
de många slussportarna. Motala Verkstad blev sedan århundradets
viktigaste industri och en betydande institution för utbildning av
mekaniker i den nya "Engelska maskintekniken", liksom av blivande
företagsledare.
Att kanalens ekonomiska betydelse som sådan blev
kortvarig, förringar inte insatsen eller dess enorma betydelse som
startmotor för den efterföljande tekniska och industriella utvecklingen
i landet. Vi kan ha all anledning att sända upphovsmännen (i vidaste
bemärkelse) en tacksamhetens tanke, genom att fira Göta kanals
175-årsjubiléum 2007!
Mer om kanalens tillkomst och historia hittar du här.
1860-talet blev en betydelsefull period.
Under 1860-talet drevs företagsbildningen och industrialiseringen
framåt av det livliga järnvägsbyggandet, bildandet av affärsbanker och
stiftandet av aktiebolagslagen, liksom av att de omoderna
institutionerna, skråväsendet och ståndsriksdagen avskaffades.
Kommunreformen 1862 var f ö ett "tecken i tiden" på den modernisering av
samhällets administration, som blev så viktig för industri och
företagsamhet vid denna tid.
Källa (bl a):
http://www.chalmers.se/hypertext/historia/lite/Industrilandet.html
Under
Kommunikationer hittar du också en hel del teknikutveckling!
© Tom Dahlstedt 2003 - 2013. Uppdaterad
onsdag 09 augusti 2017
|
