ISA

ISA - Intelligent Speed Adaptation

Jag lämnade ISA-försöket 2003. Sedan dess har jag ändå hjälpligt försökt hålla mig à jour med utvecklingen och aktualisera informationen här. Vid senaste försöket att uppdatera läget (2012) beslöt jag mig dock för att släppa taget. Det är inte längre hanterbart att hålla mig (och dig) uppdaterad. Försöker ändå hålla koll på länkar...

Besökare på denna sida ombeds alltså att ta påståenden om utvecklingen på senare tid med en nypa salt och dessutom inse att utvecklingen gått vidare sedan detta skrevs.

Den intresserade kan borra vidare i ämnet via de länkar som finns i materialet (tyvärr har nog en del av dem "tappat taget" (men Google fungerar fortfarande...). Den mest intressanta och aktuella info jag hittat (uppdaterad 2013) vid översyn av denna sida i augusti 2017 är hos Wikipedia!

När sidan börjar kännas alltför inaktuell kommer den att tas ner. Eller göras om till en historisk redovisning...

ISA – Intelligent Stöd för Anpassning av hastighet – är ett exempel på s k väginformatik, dvs användning av IT i trafiken. Det är, än så länge, en försöksverksamhet med utrustning för hastighetsanpassning i fordon. Sverige är världsledande men nu pågår småskaliga försök, delvis med svensk teknik, i flera Europeiska länder.

Om själva problematiken med för höga hastigheter i trafiken kan du läsa här.

1999 - 2002 (2003) genomfördes storskaliga tester i Borlänge, Lidköping, Lund och Umeå, där Vägverket avtalat med kommunerna om fältförsök. Projektet var ett forskningsprojekt, som syftade till att öka kunskapen från de små metodförsök som genomförts tidigare med ISA; vad användaren tycker, effekter på säkerhet och miljö samt hur ett framtida ISA-system kan se ut.

När det nationella projektet avbröts den 31 december 2001 (det avrapporterades hösten 2002) fortsatte ISA-verksamheten i Borlänge och Lidköping med lokala försök. I Lidköping syftade det huvudsakligen till att få erfarenheter av ISA i landsvägstrafik.

Själv var jag projektledare för ISA-försöket i Lidköping 1999 - 2003.

I Borlänge expanderade projektet 2002 - 2003 till ett flertal delförsök under "paraplynamnet" VITSA, som står för Vidareutveckling av ITS -Applikationer. ITS är Intelligenta TransportSystem, vid det här laget ett vedertaget begrepp.

VITSA omfattar bl a ISA för kvalitetssäkring av transporter, ISA med variabla hastighetsgränser, försök med olika HMI (Human/Machine Interface) dvs hur display och indikering mm bör utformas. Dessutom har man ett delförsök riktat särskilt mot unga förare. Den höga ambitionsnivån i Borlänge var möjlig tack vare stiftelsen Teknikdalen, som kommunen är delägare i. VITSA tycks ha avstannat under 2004.

Stockholms stad har, tillsammans med Vägverket, genomfört ett ISA-försök 2003 - 2005. Nu har man ambitionen att till 2010 ha ISA i alla sina bilar! Dokumentation om detta hittar du här.

ISA-försök och -studier pågår även internationellt, huvudsakligen i Europa, t ex i Danmark, Finland, Belgien, Holland, Frankrike, Ungern och Spanien. Studierna inom EU sker i PROSPER under ledning av SNRA (Swedish National Road Administration, dvs vårt eget Vägverket!). PROSPER står för Project for Research On Speed adaptation Policies on European Roads.

ERTICO är en europeisk sammanslutning mellan privata och allmänna intressenter med syftet att implementera ITS

Även bilindustrin bedriver utveckling som omfattar ITS (Intelligent Transport Solutions, dvs egentligen IT i fordon). Här är det svårare att följa vad som sker p g a allt hemlighetsmakeri när det gäller de olika producenternas teknikutveckling.

Teknik

ISA står för ”Intelligent Stöd för Anpassning av hastighet” och är en teknik som ska hjälpa föraren att hålla laglig hastighet.

Syftet med ISA är att en förare som kör för fort ska märka det och anpassa hastigheten. En förare som kör för fort får information om det genom ISA. Signalen kan ges med varningslampor, ljudsignaler eller känsla, t.ex. genom att gaspedalen spjärnar emot eller vibrerar.

Ett ISA-system har följande grundfunktioner:

Beräkning av lämplig högsta hastighet (för den tidpunkt och plats fordonet befinner sig på, hittills skyltade hastighetsgränser).
Mätning av fordonets hastighet.
Stöd till föraren i anpassning av hastighet.

En GPS-mottagare och en liten dator med digital kartinformation monteras i fordonet. I datorns kartinformation finns hastighetsgränserna inom försöksområdet lagrade. Kartan ligger dold i datorn och kan alltså inte ses av föraren.

På en display presenteras tillåten hastighet enligt skyltningen vid vägen och systemet indikerar sedan överträdelse av fartgräns. Indikeringen kan ske på olika sätt. I Lidköping har vi använt dels varningslampa och ljudsignal (kallad Informerande ISA eller - gemenligen - pip & blink), dels ett motstånd i gaspedalen, som visserligen går att trampa igenom men ändå tydligt säger ifrån att hastighetsgränsen har uppnåtts. Den spjärnande gaspedalen kallas Aktiv gas eller Stödjande ISA. Leverantören (IMITA AB) kallade den för WiseSpeed™.

GPS står för Global Positioning System och är ett världsomspännande satellitbaserat positioneringssystem som ursprungligen utvecklades för navigering till sjöss och i luften. Med olika tilläggsfunktioner bestäms positionen med en noggrannhet som ofta är cirka ±10 meter eller bättre. Genom mottagaren vet fordonet var det befinner sig och datorn jämför bilens hastighet med tillåten hastighet.

GPS består ett 25-tal satelliter som roterar runt jorden i sex olika banor på cirka två mils höjd. De kallas NAVSTAR, väger 750 kg och är fem meter breda med solpanelerna inräknade.
GPS har global täckning. En GPS-mottagare tar emot signalen som satelliterna sänder ut. Genom att mäta avståndet till minst fyra satelliter kan mottagaren beräkna sin position.

Läs mer om GPS här!
Testområdet, för de fältförsök jag var inblandad i, var från början enbart Lidköpings tätort, men utökades från och med april 2002 till att omfatta hela kommunen.
Fr o m våren 2003 körde vi med kartdata över hela eller delar av O län i vissa utrustningar och efter avslutade försök hade vi en ISA-karta över det statliga vägnätet i Västra Götalands län, inklusive tätorter (kommunalt vägnät) i Lidköpings kommun, enligt bilden härintill.
Skyltad hastighet inom området var 30, 50, 70, 90 och 110 km/h.

ISA-läget 2011...

... skiljer sig nog inte nämnvärt från 2008, när en mera grundläggande research gjordes för denna presentation. I juli 2011 blev det en kort rekognoscering efter ISA på webben, för att uppdatera läget och jag märkte bara obetydliga skillnader (se dock om ADAS nedan - där finns inte bara obetydligheter!).
Så en kort, bitvis lite cynisk och möjligen ofullständig, lägesrapport om ISA i Sverige får nu avsluta denna sida. Eftersom jag inte varit sysselsatt yrkesmässigt med ISA sedan flera år finns det naturligtvis en risk för felaktigheter. Den som vill komplettera framställningen, eller beslå mig med att ha fel, är mycket välkommen med rättelser!
Vägverket (numera Trafikverket) har upphandlat och monterat informerande ISA i ca 160 fordon och verkar hårt inriktade på just informerande ISA-system. Man anger att 5000 offentliga bilar i Sverige ska utrustas fram till 2010 och har en uppfattning om vilka leverantörer, som är aktuella.
Kommunförbundet (Sveriges Kommuner och Landsting) har givit ut ett dokument "2005:65 Intensifierat införande av ISA" och avsåg att ta fram en manual för ISA-implementering. Den går numera inte att återfinna på webben och när Vägverket lite senare sammanfattade ”marknaden” på sin webbplats avstod förbundet uppenbarligen från fortsatta ansträngningar.
Stockholmarna går vidare med ISA med ambitiös svansföring men var inte helt nöjda med tekniken under försöksperioden. Dom kommer att göra en ny upphandling inför den fortsatta ISA-verksamheten, som syftar till att alla kommunala fordon på sikt ska ha ISA. Sweco jobbar med projektet.
I Göteborg har Gatubolaget ISA i tolv bilar fr o m hösten 2005.
Västerås, Örebro och Vingåkers taxi har gjort relativt nyliga försök med ISA. De avrapporterades av Vägverket i två rapporter, som jag inte längre hittar hos Trafikverket.
Erfarenheter från Örebro, Stockholm och Växjö sammanfattas 2007 lättillgängligt och glättat här.
Vänersborg ska i 2009 ha installerat 20 ISA-system, bl a i sopbilar och några bilar i stadshusets bilpool.
Flera andra kommuner nämner ISA-införande mer eller mindre konkret i strategi- och policydokument och många kommuner är åtminstone medvetna om och har cirkulerat en skrivelse från Kommunförbundet. Den har funnits tillgänglig på webben men finns inte kvar eller har flyttats.
Andra, som Huddinge, har sett ISA som en möjlighet på 15 ― 20 års sikt, medan mina "hemkommuner", Skövde, Skara och Hjo, tycks sova vidare. Man ska nog ha klart för sig att det fortfarande finns gott om kommuner och andra organisationer därute, som företräds av dåvarande gatuchefens i Trollhättan yttrande, à propos ISA: Man kan "fråga sig varför man ska krångla till det, när vi har så tydliga regler för vad som gäller i trafiken.” (TTELA 2006-04-18.)
Hur gick det med försökskommunerna? I Lund kör stadsbussarna (Bergkvarabuss) med ISA och Universitetet fortsätter forskningen inom ramen för ADAS.
Borlänge pratar mycket om ISA i policydokument men Teknikdalens VITSA-webbplats är inte uppdaterad mellan 2004 och 2008 och numera nedlagd. Lidköping har, så vitt jag vet, inte nämnt något om ISA-policy i ett enda dokument de senaste fyra åren! Och vart tog Umeå vägen?
Det finns 290 kommuner i Sverige...
Ja, så var det Taxiförbundet, Samhall, Regeringskansliet, Vägtrafikinspektionen, Stora Enso, NCC, SSAB, Toyota, Volkswagen, Stockholms Lokaltrafik och Västtrafik också, som i media angivits vara särskilt intresserade av ISA.
Taxiförbundet har sedan 2003 formulerat en trafiksäkerhetspolicy där ISA, med lite god vilja, kan sägas ingå: ”man kan undersöka möjligheterna till GPS-baserad hastighetsövervakning.” (Säker Grön Taxi, 14 beställningscentraler av drygt 200 är licensierade våren 2008). I skrivande stund (2011) kan jag inte återfinna något om ISA i den dokumentation man har på webben. Lite snack och ingen verkstad, alltså. Samma omdöme nödgas jag t v ha om övriga organisationer och företag i denna grupp. Rätta mig mycket gärna om jag har fel! Det vore en välgärning...
Transportverket konstaterar ändå att ca 2000 bilar 2011 är utrustade med olika typer av ISA-system.
Här en formulering från Regeringen (ur ”Säkrare användning av vägarna”, Näringsdepartementet 2004, uppdaterat 2006-03-15):
… En marknad för bilutrustning som bidrar till ökad trafiksäkerhet framförallt för Intelligent Stöd för hastighetsanpassning (ISA), alkolås och bältespåminnare. Här har den offentliga sektorn en viktig roll. Medel för att skapa en sådan marknad är bl.a. kvalitetssäkring av transporter och konsumentinformation. ISA är en mycket lovande metod för att stödja föraren att hålla hastighetsgränserna. Sverige bör bl.a. verka för att ISA ska ingå i Euro NCAP.
Trafikverkets sidor om ISA hittar du här!

Framtiden?

Tvingande ISA-system, som omöjliggör överträdelser, i en miljö med dynamiska hastighetsgränser, som anpassas till trafik, väder, ljusförhållanden och väglag? Innan dess väntar åtminstone en debatt om gränsdragningen mellan förarens ansvar och "systemets". Inom forskningsområdet Advanced Driver Assistance Systems (ADAS) behandlas bilförares behov och acceptans av fordonsbaserade stödsystem samt utvärdering av effekter av sådana system på förarbeteende, trafiksäkerhet, flöde och miljö.

Den som vill följa med på internationell nivå i utvecklingen av stödsystem mm kan göra det här!

Tillåten hastighet visas på display (Här två försöksutrustningar: Stödjande ISA - Aktiv gaspedal [Limit Advisor numera WiseSpeed] och Informerande ISA) Displayerna placerades för att synas utan att störa övriga funktioner i bilen. Här tillsammans med handsfree för mobiltelefonen.

Fordonsdator med GPS-mottagare som placeras dold bakom panelerna under instrumentbrädan Tre olika ISA-typer har provats i Lidköping. Detta är en version från försöket 2002 (Informerande ISA ExyLimit) som har allt i ett: Antenn, GPS-mottagare, dator och display. Den är numera vidareutvecklad av SEPAB

Bland mina spretsidor hittar du en pedagogisk framställning om hastighetens betydelse för skadeföljder vid trafikolyckor.

Upp Hastighet