Lokal historia och
lokala historier
På annan plats har jag försökt beskriva hur mycket det betyder för mig
att kunna tänka mig in i anornas miljöer och levnadsbetingelser. För att
kunna göra det behöver man studera hur aktuella orter och platser
utvecklats över tiden och tänka tillbaka den tid som förfäder och
-mödrar levde där. Hur bebyggelse, folkmängd, näringsliv och
kommunikationer tedde sig då blir viktiga pusselbitar.
För att få tag i dessa bitar är det bra att på lokala bibliotek
leta rätt på de hembygdsböcker, av ofta mycket lokal karaktär, som
nästan alltid finns där.
Det finns också ett antal allmänna områden som underlättar om man känner
till. De artiklar, som återfinns via knappen "Vår
historia" ovan, är
saker jag själv haft nytta av att studera och ha lätt tillgängligt, när
det gäller allmän svensk
historia.
Några saker som dessutom, ofta språngvis, påverkat de historiska
miljöerna, och som det kan vara värt att "ha i bakhuvet", är dessa:
Storskiftet och Laga skiftet under senare delen av 1700-talet och tidigt
1800-tal förändrade landsbygdens ägor och bebyggelse totalt. De gamla
byarna sprängdes, gårdarna flyttades isär och praktiskt taget ingenting
av byarna och deras tidiga jordbruksmiljö återstår idag. Det bör då
observeras att
de äldre sätesgårdar och gods som ägdes av frälset utgör viktiga
undantag. Dessa berördes inte
av skiftena och man har dessutom ofta vårdat gamla byggnader och miljöer
som kan beses än idag.
De flesta städer har förstörts av bränder och sedan nybyggts, ofta flera
gånger, under 1700- och 1800-talen.
Industrialiseringen och utbyggnaden av järnvägarna under senare hälften
av 1800-talet förändrade bebyggelse, folkmängd, näringsliv och gatunätet
dramatiskt på de orter som "drabbades".
Städerna är ofta väl dokumenterade, så att man på kartor och i gamla
dokument kan få en uppfattning om hur de såg ut under olika
tidsperioder. "Stadsmuseet" är härvid till stor hjälp! Detsamma gäller f
ö de gamla bruksorterna.
 |
1700-talets "vägatlas" ger en uppfattning om vilka orter som då hade
betydelse. Georg Biurman skrev dåtidens reseguide (senaste
upplagan 1776) med inlagda kartblad. Utsnittet här är från "våra"
trakter och visar de städer och gästgivargårdar som fanns. Bilden kan förstoras avsevärt genom att klicka på den
(eventuellt i flera steg via knapp i webbläsarfönstret). |
En intressant fråga i detta sammanhang är också hur folk talade i
äldre tider. Mycket forskning och registrering har gjorts på dialekter
sedan den första portabla inspelningstekniken blev tillgänglig under
1940- och 1950-talen. Man intervjuade då oftast personer som var till
åren komna, vilket innebär att språkbruket från 1800-talets Sverige
faktiskt finns på band.
På webben har jag hittills bara hittat en sajt där man kan lyssna på
dialekter från ett större antal orter. Det är projektet
Swedia 2000,
där universiteten i Umeå, Stockholm och Lund samarbetar. Inspelningarna
där är dock färska (1998 - 2000). Kanske kan du hjälpa mig med att hitta
mer ålderdomliga språkillustrationer?
Här pågår arbete med beskrivningar av de miljöer anorna levde i! Knacka på i
navigeringslisten här bredvid, så får du en uppfattning om hur långt
jag hunnit!
Om miniatyrer (thumbnails):
Klicka på bilderna för att förstora dem. Återgå sedan
genom att klicka på "bakåt" eller "tidigare" i menyn på din webbläsare!
 |
Det finns mycket kvar att
jobba med! Hav tålamod och/eller hör av dig!
|
|
|
|
